Generellt om cykling i naturen

Generellt vid cykling i naturen gäller allemansrätten, vilken tillåter cykling på vägar, leder, stigar samt fritt i terrängen. Allemansrätten gäller så länge man inte åstadkommer ”nämnvärd skada eller olägenhet” för markägaren (där skada tolkas som ekonomisk skada). Det finns ingen lagtext eller några rättsfall som beskriver vad detta är när det kommer till cykling i skogen. Kommunen kan dock förbjuda cykling i t.ex. elljusspår, motionsspår och alltså även på ridstigar. [1]

I nationalparker och naturreservat kan särskilda regler gälla för cykling vilket regleras i reservatföreskrifter för angivet område. Det kan vara helt förbjudet, eller bara tillåtet på vissa leder. Se information under varje område (samma information finns oftast på skyltar i området).

Enskilda vägar: Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

Motionsspår och vandringsleder: Det finns inget allmänt förbud att cykla på motionsspår och vandringsleder. Men de är anlagda för dem som går eller springer. Därför måste du ta det lugnt och räkna med att de som springer eller går har företräde. [2]

Stigfixande: Allemansrätten innebär att man tillfälligt, försiktigt och hänsynsfullt får uppehålla sig på någon annans mark utan att fråga markägaren om lov. Man får inte bryta, hugga, eller skära kvistar av levande träd och buskar (förbjudet enligt Brottsbalken 12 kap 2§), och man får inte såga av träd på egen hand utan lov av markägaren/fastighetsägaren. Om ett vindfälle blir liggande länge efter t.ex. en storm kan man alltså kontakta markägaren och fråga om man får såga av stocken och öppna stigen. Det är generellt inte tillåtet att bygga t.ex. hopp eller hinder. Inom naturreservat gäller samma regler om inget annat anges.

 

[1] Per Nilsson, Naturvårdsverket, http://happyride.se/forum/read.php/1/2795426/page=1, hämtad 20160314

[2] http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/Det-har-galler/Cykling/, hämtad 20160314